Det här med kaffe

Det är livsfarligt med kaffe. Inte bara är det gott (med 70% mjölk såklart) utan dessutom så är det uppiggande. Något man kan tycka är väldigt bra, då man är trött. Och klockan är tidigt. Inte sju på kvällen. Då är det fan inget vidare bra att slänga i sig tre koppar kaffe bara för att ha något att göra. Men kaffe är även farligt på flera andra sätt.

Det är koffein i som jag hört är dåligt att inta i för stora doser. Dessutom så får man en väldigt trevlig mage efteråt. Detta kräver, nio fall av tio, ett toalettbesök efteråt. Vilket kan vara trevligt och sådär avslappnande, om man inte fick ont i magen av kaffehelvetet.

Vad jag försöker säga är att kaffe inte är bra. Te är bättre. Speciellt grönt som smakar asiatiskt.

Det är synd att kaffe är gott och beroendeframkallande. Nu kanske detta var ett ganska meningslöst inlägg, men det jag vill få fram är att om ni inte dricker kaffe, börja inte. Kaffe gör en inte vuxnare, bara en mer flitig toalettbesökare.

Viskaleken

Kommer ni ihåg när man var liten och lekte Viskaleken? Ni vet, när man sitter i en ring eller huller om buller och viskar en mening och den sista som hör den ska säga meningen högt?

Det är knäppt vilken humor man hade på den tiden, då det mesta handlade om kiss och bajs och den kille någon var kär i. Ett exempel på hur meningen kunde vara:

”Lisa är kär i Jonas och de äter bajs”

Väldigt underhållande, sannerligen. Sen att det i slutet kunde bli lite allt möjligt, typ ”Lisa klär Jonas i bajs”. Det är faktiskt underhållande, även nu. Hur som helst så hade jag ganska tråkiga kompisar när det kom till att leka den här leken. Vi var mer hardcore och ville leka lekar så som Ryska posten eller Sanning eller konsekvens. Så Viskaleken var lite barnslig, en sån där lek som man tog upp när föräldrar var i närheten. Då också med skittråkiga meningar. Typ ”Lisa gillar Jonas” som blev nåt i stil med ”Lisa diggar Jonas”. Hur kul är det?

Jag var även på den tiden en tjej som gillade action och lite småjobbiga situationer så när det kom upp en sådan mening brukade jag dra en vit lögn. ”Lisa gillar Jonas” blev istället ”Lisa bajsar på Jonas” eller ”Lisa kysser Jonas rumpa”. Detta gillades inte av mina kompisar, så jag fick aldrig vara den som sa meningen högt.

Så här i efterhand tycker jag det är tråkigt. Och detta får mig att undra:

Är Viskaleken lika tråkigt nu för tiden som det var då?

Jag föredrar fortfarande att leka Ryska posten eller Sanning eller konsekvens, så länge killen/tjejen i fråga inte ätit prickig korv före. Detta är en historia som ni får höra någon annan gång, kära läsare.

Nu för tiden viskar man nog lite grövre saker. Såsom ”Jag ska sticka kniven i dig” eller ”Din morsa är läcker”. På detta sättet kan man berätta något man kanske inte vågar i verkligheten, vilket är en smart idé.