Spraydate

Fick det här meddelandet precis:

Du ska bli min flickvän, eller KK, eller MK, eller vafan. Du ska snacka med mig i alla fall. Fast bara om du är snygg. Det vet jag inte eftersom det här är ett jävla automatiserat mass-mejl (se så smart jag är — ett riktigt kap). Aldrig att jag slösar bort min tid på att skicka manuella meddelanden till er när ni ”aldrig” svarar ändå. Svara endast om du är skitsnygg, intressant och rent allmänt den perfekta flickvännen för mig.

Ni kvinnor älskar när man är så här självsäker. Sedan gillar ni att bli misshandlade också. Faktum är att ni är helt jävla sjuka i huvudet. Men ändå attraktiva på något sätt…

Skicka din ”MSN”-adress till mig, biiiatch!

(Kille, 23, södra Stockholm. Bild i albumet.)

Det var det bästa mejl jag någonsin fått. Fast profilen var raderad. Undra varför? Iofs så bryr jag mig inte så värst… var sjukt längesen jag var där inne och tittade, kom bara att tänka på det nu. Har ögonen på något(n) annan(t) så… ja, vem orkar med nätdejting? Vem var det egentligen som kom på det? Usch och fy för det. Ytliga-människor-samlat-på-ett-ställe-för-att-ge-

dig-oanständiga-förslag-och-kanske-i-framtiden-även-

bli-din-personliga-stalker borde det heta istället.

Ska förresten verkligen komma i form nu, med start imorgon, Då drar vi flickor till badhuset för att skämmas i bikini och simma bort några kalorier. Eftersom jag ska komma iform tyckte jag även att iFORM kändes passande, där man även fick pilatesprylar som present. Alldeles i min smak, eftersom jag velat köpa det länge. Allting gott, slutet gott. Jag SKA komma i form, mest för min egen skull men ja… äh, det kanske finns någon man vill göra det för också. Vad vet jag? Vad vet ni? Vad vet någon? Borde ha filosofi ihop med psykologin, det känns som min grej. Crazy och filosoferande. Yes sir.

promenad?

Jag vill ta en promenad. Dock inte ensam. Någon som har lust?

På tal om ensamhet.

Idag är en äckeldag. Eller, iaf nu på kvällen. Känner att det enda som lockar är en dusch. Och kanske lite sällskap i form av… ja, en människa. Helst en levande med fungerande blodcirkulation, hjärta och hjärna, men uppstoppade går bra i nödfall, om denne är i bomull.

Sitter på jobbet och fick en släng av blandad deprission och frustration. Kanske beror det på dagens psykologilektion som handlade om livskriser, kanske beror det att jag inte fått något socker, eller så beror det på att jag känner mig ensam (läs utan sällskap av manlig varelse)

Och det värsta av allt är att det inte går att göra något åt denna ensamhet. Anledningen till det är för att jag helt enkelt glömt av hur man gör. Hur pratar man med killar? Hur närmar man sig dom? Detta är bara något jag för tillfället klarar av i onyktert (läs minnesblackout) tillstånd. Är det i nyktert tillstånd går allt åt helvete redan innan jag hunnit säga ”Jag är en reko tjej, jag lovar!”. Sorgligt, jag vet.

Förr va jag expert på att prata med det motsatta könet. Nu för tiden funkar det endast om de antingen är någon väns bror, har flickvän eller är bögar. Jäkligt bittert.